Ni har jobbat en del med både EMIR och MifiD uppdateringar de senaste åren. Vad kommer här närmast inom området och pratas det om ytterligare uppdateringar?
Inom båda regelverken pågår det konstant utveckling och uppdatering där fokus på senare år legat på att ytterligare stärka transparensen och riskhanteringen, särskilt inom derivatmarknaden och kundskydd. En av de kommande förändringarna som diskuteras är en utökning av rapporteringskraven för att säkerställa att även mindre transaktioner inkluderas i rapporteringen.
Har syftet med regelverken enligt er uppfyllts? Och i så fall på vilket sätt? Vilka utmaningar har funnits?
Både MiFID och EMIR har i stora drag uppfyllt sina grundläggande syften. MiFID har bidragit till ökad transparens och kundskydd genom att ställa tydligare krav på informationsgivning och kompetens hos de som erbjuder finansiella produkter. EMIR har ökat säkerheten på derivatmarknaden genom centrala motparter (CCP) och standardiserad rapportering till Trade Repositories (TR).
Dock har utmaningarna varit betydande, särskilt när det gäller den administrativa bördan och att säkerställa datakvalitet i rapporteringen. Olika tolkningar av reglerna mellan länder och aktörer har också försvårat implementationen. Det har därför blivit allt viktigare att arbeta med harmonisering och standardisering inom EU samt att säkerställa så att rätt kompetens finns att tillgå.
Vilka kompetenser/attribut skulle ni säga är avgörande för en lyckad leverans i regelverksprojekt som MiFID och EMIR?
Området i sig är komplext och det är såklart många faktorer som spelar in här. Dels är det viktigt att teamet som driver leveransen har god förståelse för hela värdekedjan, från front-office till back-office. Att ha personer med erfarenhet från flera olika roller inom finansmarknaden, såsom trading, riskhantering och rapportering, är en stor fördel. Har teamet som helhet förståelse för affärsprocesserna och hur förändringarna påverkar olika delar av organisationen så har man goda förutsättningar att lyckas.
Ytterligare en nyckelfaktor är att man har ordning på sin data, att den är högkvalitativ och väl strukturerad, för att kunna uppfylla kraven på exakt och korrekt rapportering som uppdateringarna av regelverken innebär. Att ha teknisk kompetens som har kunskap i både hur systemen stödjer rapporteringskraven och förståelse för regelverkens syfte och uppbyggnad är av mycket stor vikt.
Används AI inom området och i så fall på vilket sätt?
Ja, AI har stor potential inom detta område, särskilt när det gäller att automatisera rapporteringen till myndigheter. Ett exempel är Trade Repository-initiativet (som exempelvis TRAX) där AI kan användas för att säkerställa att rapporteringen sker i realtid och utan manuella fel. Genom att använda maskininlärning kan systemet identifiera mönster och avvikelser, vilket kan bidra till snabbare och mer korrekt rapportering.
Dessutom kan AI hjälpa till med att strukturera och analysera stora datamängder som ofta uppstår i samband med regelverksuppdateringar. Detta skulle kunna minska både tid och kostnad vid uppdateringsprojekt.